Ny blogg people

Jajamensan, dagen till ära släpps londonbloggen. Och den hittar ni klickar här.
Inte så fancy ansålänge, men den kanske kan bli när jag mjukat upp mina mediakunskaper.
Så, from no on så är det www.andreaolofsson.se som gäller.

Nu ska sista Jönköpingsfrullen på ett tag ätas, och om allt går som det ska sitter jag på planet som lyfter 15.05 från Arlanda.

Jag är inte nervös. I'm excited!

Födelsedag med festbilder

Idag blir jag då 20 år. För 20 år sedan kom "Knoddan" till världen, och det smeknamnet kom inte ifrån de slanka linjerna vill jag lova.

Imorse kom det sång och uppvaktning på hög nivå, bäst var Sofias miljövänliga kort (dvs, ett sånt man tar till när man är pank)

Kopierat från hennes blogg:
Idag fyller min älskade (ibland i alla fall) dramaqueen till syster 20 bast.
Wicked.
Jag, som är luspank och som visste att hon hade särskilda cravings efter min Twist&Tango-sjal, bestämde mig för att ge den till henne out of the pure goodness of my heart.
Typ.
Även att detta var en stor uppoffring för mig (det är en förbannat snygg sjal), kände jag mig lite småskyldig som inte payade ett jota. Så jag bestämde mig för att göra ett superduper fint kort, lite sådär to make up for it. Eller, jag vet inte om Andrea tyckte det var så fint, då jag klistrade in foton från när hon var lillgammal och kanske inte fullt så het som nu. Men what the fuck, jag hade himlans roligt i alla fall!

Födelsedagsrimmet lyder:
"Denna bild [framsidan av kortet] signalerar
allt det du själv representerar:
Gorgeous, läcker, het som få
ingen man roffar åt sig på måfå.
Dock skadar det icke att förtydliga detta
med flashiga ting, passande en fashionista.
Du ger mig faktiskt inga andra val än
att till dig överlämna... (Twist&Tango-sjalen)!
(Och om du är snäll kan ett visst blommigt linne ingå i dealen...)

Jag lade även till lite övriga kommentarer vid sidan om bilderna, såsom "I wanna soak up your awesomeness!", att jag snart svimmade av hennes sex appeal, samt ett desperat "TEACH ME, MASTER!".
Ironin är ljuvlig.
Nej då, skojar bara sis. Du ser ju faktiskt ut som en top model. I alla fall these days.


Ikväll blir det ett glas vin med tjejerna. I övermorron flyttar jag hemifrån. Jag säger då det, Knoddan ska ut i vida världen.

Här kommer ett bildspel dagen till ära ifrån lördagens kick-ass 61-års kalas samt avskedsfest.
Mycket nöje! (Foto: Andrea, Elin & Sofia)

Cirka 50 pers samlades för att ha årets första fest.

Lite plock?

Det skålades i rosa champagne...

Dans blev det också'


Sarah, Födelsedagsbarn nr 2 och Jessica




Moa och Hillevi, Födelsedagsbarn nr 3

GRATTIS TILL SOFIA,
som lyckades vara med på flest kort av alla!

'




Tack sis för all hjälp!

Släktkalas och packning



Idag var det släktkalas i min smak. Lagom många, lagom länge och jag fick bestämma maten.
Mohö. Det skulle egentligen bli lax men de på Coop trodde seriöst att jag skämtade när jag frågade
efter färsk lax i mellandagarna. Men Daaah, hur skulle jag kunna veta att måndag inte är fiskdag?

Nevertheless, det blev till slut kycklingfile med ungsrostade rotsaker med smarrig sås- Pappas verk.
Sallad med ruccola, bladspenat, coctailtomater, fetaost, rödlök, avokado och rostade pinjenötter.
Efterrätten blev INTE tårta, det bidde fruktsallad av ananas, päron och kiwi med glaaaass- Mina verk.

Grännapraliner och paketöppning. Jag fick en hårfön och det var ju bra för jag har ju en massa hår som måste torka,
speciellt i London. Sen fick jag pappriga saker som ska bli pund samt ett lexikon, guidebok mm.

För övrigt pratade jag med Malin på telefonen häromdagen. Det var lugnande, för hon har ju faktiskt varit i lägenheten som från och med fredag är mitt hem. Och träffat mannen som från och med fredag är min pojkvän. (tja, om man ska lura lagen det vill säga.) Någonting säger mig att det kommer bli himla bra.

Nu har jag varit på gymmet och där såg jag en snygging. Efter ett tag insåg jag att det var R! Killen om jag pratat med två gånger på Caj men alltid tja...dissat i slutändan. MAJOR MISTAKE. Kommer inte ihåg att han var så snygg.

Packning var det ja, imorron fyller jag 20. Puss hej

Nyårsrensning

Klockan visar 08.32. Solen är på väg upp, temperaturen har stigit ytterligare inatt. Tre minusgrader ute, noll minnesluckor hos mig. Allt är fastnaglat i på hårddisken som blivit mer och mer överfull. Undrar om det kommer lika mycket fastna nästa år. Finns det en chans att så många skratt, danser, draman och dimmor får plats i sinnet år 2009? Lika många soluppgångar? Osäkert. Prognosen visar växlande väderlek.

 

Inget år kan ju vara som det andra, och tur är väl det. 2008 kommer vara svårslaget, men man kanske inte ska jämföra år sådär. Himla orättvist för 2009, vad kan väl slå studenten och en bal på slottet? Ganska mycket vid närmare eftertanke. Balen var ju trots allt ganska trist...o tråkig...och alldeles underbar. Det kommer nog bli rätt lika i slutändan. 08 var året då allt hände, 09 blir året då allt börjar.

 

Och vilken början sedan. Nyårsafton, 20-års fest, Londonflytt. And then what? Får nog akta mig för att få storhetsvansinne. Det måste faktiskt inte hända saker hela tiden. Ibland måste man nog bara sitta och titta på hur temperaturen stiger. Och hur solen går upp.

 

Man vet ju inte hur många soluppgångar som fastnar på årets hårddisk. Men jag har rensat, det finns plats. År 2009, välkommen. Jag är redo.

 



Nyårspinglor


Jessica var min vapendragare under kvällen och senare sängsällskap.
Somliga blir svårare än andra att flytta ifrån.

Naw...

...min lilla pluttsyster till bloggerska har dedikerat ett helt blogginlägg åt moi.

Reed it and weep my friends.


2009

Ja, nu är det ett nytt år. Och inte har jag skrivit någon nyårskrönika eller lagt upp nyårsbilder.
Jag har faktikst inte haft tid.

Och inte nu heller actually. Ikväll vankas det 20-års partaj.
Champagnen ska läggas på kylning.

Puss och hej

Dagen före dagen som är lite för uppstissad, men jag är ju delaktig.

Dagens inlägg kommer bestå av ett citat.
Endast.

Till alla er som funderar på vad (eller vem?!) ni ska göra imorgon.

"Make love when you can. It's good for you."
- Kurt Vonnegut


On the road again

Ja, här skulle man ju önska att det följde ett saftigt inlägg från The Allmighty Sis Andrea. Det skulle i alla fall jag, hennes mystiske syster S, vilja.
Men nu är det inte så. Intranätet var inte på hennes sida, och valde att lägga av precis i den stund då hon tyckte på en liten knapp som löd 'publicera'.
Attans bananer, som vi brukar säga.

Syster yster blev så fruktanvärt deprimerad vid detta terribla bakslag att hon överlämnade förklarandet till mig, medan hon själv återvände till sin hyggligt underhållande chic lit-bok.
Ni får helt enkelt acceptera detta. Men frukta intet; Andrea har inte försvunnit ur våra liv för alltid. The return of the Queen will occur.
Int nu.
Int nu.
Men...

NUUU!

...

Fan då, inte ens pistvakt-knepet kan hjälpa oss i denna svåra stund.
Håll ut, allihop!

Högaktingsfullt
Fröken Pumba
The sis
...eller helt enkelt; Sofia.


Mot Åre

Sitter nu i bilen på väg till Åre. Solen skiner och himlen är blå. Vi vet inte riktigt vad vi ska göra där, men jag har önskat ett besök i Åre chokladfabrik Får se hur det blir med den saken.

Brevid mig sitter Olivia och sms:ar för hon har,tyvärr, fått en (pappas gamla) mobil i julklapp. Hon hon Sofia tävlar om vem som har fräsigast animeringar. Med andra ord, det blir ett jäkla liv.



Där har vi dem. Fjällen.


Här ha vi dem. Freaksen.


Mellandagsrean är inget för mig

Jag sa till mig själv tidigt.
"Jag ska inte gå på nån bövla rea, jag hittar aldrig ngt där, det är oftast gammal skit som hängt med sen sommarrean som tusen andra mellandagsreasvettiga människor har provat."

Men vem är på Östersunds gator idag iallafall? Jo, moi! Det var för Sofias skull, men det var jag som handlade. Dock ej på rean, thank god.

Ska inte shoppa en pryl mer nu. Bara till mina födelsedagsbarn och till mitt eget partaj. Alltså, inget som väger.

By the way, har jag fått världens finaste julklapp av Farmor. Det var nog egentligen tänkt som en "extragrej" men jag blev så glad så glädjetårarna sprutade, och därav givetvis på farmor också.

Hon har i 25 år ägt ett par vita stövlar, (alltså vintriga tjocka saker, typ sameskor eller vad man ska kalla det...) som bland annat är gjorda i säl. Och de är så fruktansvärt snygga och jag har haft dem varenda vinter sen jag började komma upp i storlek 37. (med fem raggsockor)

Och nu har JAG fått dem! De är MINA!

Dock är skorna strl. 40 och jag är ju en stabil 38 så en sula fick jag ju lägga i. Han i sulbutiken sa att man antagligen skulle få ge över ett antal tusen för dem idag. Oh my.

I love them, och miljövänlig är jag också. Recycling is the shit.

Nu vankas det anisbröd. Hon göder mig och klär mig. Och hon gör det bra.

Till Sarah: Klart du är en trendsetter, jag vet nämligen en viss person som KOPIERADE din frisyr efter att ha sett den in action på friskis.

Miss White

Mina Damer och Herrar. Jag har fått en överman. Eller kvinna.
Tillåt mig att presentera, MISS WHITE!



Martina, Olivia och jag har delad vårdnad om denna storbystade skönhet.
Hon har mest mina gener. Det syns ju lång väg.



Idag har vi som vanligt inte gjort många knop. Gick upp relativt tidigt för att ta mig runt lillsjön i solsken.
Efter det åkte jag och Olivia spark. Hon körde mig nerför och jag körde henne uppför. Hon litade inte på att
jag kunde stya i hög fart. Det stämde ju faktikst.

Efter det var det farlig korv (jag fullkomligt hatar falukorv!) men åt duktigt, för äter inte jag äter inte Olivia.
JA, nu kände jag att intressesmurfarna hoppar på er sida.
Sorry, men det är ju äckligt. Jag är ett fjolligt barn, deep down.

På eftermiddag var det kakkalas med de fyra emmen.
Tacos och sen körslaget.
Ikväll blir det Jude Law, jag dreglar redan.

Imorron ska jag ta med min syrra på staden, så vi kan bota Lappsjukan. Eventuellt bio på kvällen.
På söndag drar vi till Åre för att jag ska få tolka, sola, käka våfflor och dricka varm choklad.

Visst verkar det livat häruppe?

Hon är en frisk fläkt, hon är en trendsetter, hon är en pudding....Och glad är hon jämt!


Grattis Sarah som fyller 20 år idag!

Vanilj

Efter att ha varit ute i solen och den friska luften ett antal dagar kollar jag mig nu i spegeln och konstaterar att inget har förändrats. Samma vita face som innan. Kanske lite rosigare kinder på sin höjd.

Men när jag stod där framför spegeln och kände mig blekare än labans morsa kom jag att tänka på vad en smart, ung man sa till mig en gång.

"Man ska inte underskatta färgen vanilj..."

Ibland saknar jag den mannen.

Cirkus Olofsson firar jul

Och i vanlig ordning blir det en massa bilder. Så nu,när resten av patrasket sitter och spelar kortspel som jag är för rastlös (och dum enligt somliga...) passar jag på att njuta av min julklapp.


NU BLIR DET SKAMLÖS REKLAM!

Julfrukost hos Farbror Magnus med familj, Marika, Martina och Markus samt kusinernas mormor Marianne.
Finn fem M.


De stora barnen har redan fått sina paket så de är måttligt intresserade...


Magnus är priceless. Kolla bara på honom. Posen efter att ha tänt alla ljus, haha.


Givetvis efterföljs frullen av en promme.


Pappas nya kamera användes flitigt.



God Jul allihopa önskar Andrea och oidentifierad Nisse.

När det  var dags för julens största pina, julbordet, drog jag som vanligt mitt strå till stacken
och gjorde en bubblare. Årets nyhet får nog stanna för självaste farmor bad om receptet.
Succes! Glory! Fame!



En äppel och ruccolasallad med rödlök och valnötter toppad med granatäpple samt citron.
Yeah.

Nu är det dagt för ris à la pompa. Som ris à la malta fast med ett litet tillägg- banan.
Så gör vi hos Cirkus Olofsson.



Och jag är ju inte den som är den...

...som lägger in landskapsbilder till höger och vänster. Efter att ha pluggat foto känns det lite okreativt och passé.

Men nu får jag väl vara lite okreativ då rå.

Jag vet inte varför jag gillar Norrland. Jag antar att jag får vara mig själv för en stund.



Efter morgonprommen tog jag ett långt gött bad.
Sen på eftermiddagen var mamma, Olivia, kusin Martina och jag på stan en sväng.
Då sköljde den där Londonlängtan över mig igen.
Jag spyr på allt vad alla "sladdriga-linnen" butiker heter.
Hej då, Gina Tricot!

Eller så har jag spyfeelings bara för att vi hälsade på Eva, en kompis som äger stadens Parell-butik och parfymeri.
Jag behöver inte säga så mycket mera va?

Sofia är nog lite understimulerad.
Hon kollar på "Singing Bee".
Starkt, mycket starkt varningstecken.
Min diagnos är att Lappsjukan är på intåg.

Nu ska vi käka pappas soppa
(som han är så nöjd över, men förra gången han gjorde den blev det så mycket så vi åt den fyra dar i streck.
Hela familgen lider nu i hemlighet, haha. Men han är nöjd.
Farmor frågar : Ska vi ha öl eller vin till?
Pappa svarar och flinar:  Spelar ingen roll, det blir så gott illafall.

Men man ska inte störa den björn som sover, eller den far som lagar. )

På återseende/Andrew

Godmorgon, mitt vinterland


Två helveten, en evighet och en softardag senare



En hel dag på tåg kan göra vem som helst galen.
Speciellt om föräldrarna till barnet framför låter
barnet sitta med ljudet på sitt game boy på högsta volym
hela resan. Sen kan man ju bli ännu mera galen på
att man blir irriterad över ett nöjt barn när man samtidigt
sitter och läser om barn som är allt annat än nöjda.
Började läsa boken vid lunch, när vi var framme
slog jag igen den. Klar för säkert femte gången.
Självklart lipar jag, och när jag gör det som bäst upptäcker
jag att killen med game boyet stirrar på mig med stora ögon.
Jäkla unge.


Idag har jag andats.
Det gör jag väl hemma med men häruppe är det som att man yogaandas dygnet runt.
Det är nog därför man blir så trött. Sov till klockan 10 idag, och det händer ju typ en gång om året.
Sen var det långfrukost med efterföljande långpromenad.
De andra fick gå själva, jag och mina lånade dubbskor ville ju ha lite space.
Mina egna dojjor var ju bara att glömma.
Jag gick min promenad i ett soligt vinterlandskap med minst en metersnö på varje sida,
hur hade du det på din?! (möhöhö...)

Sen var det handling på Kvantum.
Jag älskar Kvantum.
Suss hade också älskat Kvantum.
De har chark på Kvantum.
Och trevlig personal som ler och
följer med till hyllan man letar efter.
Kvantum in my nördheart.

Hem och äta farmors ungspannkaka.
Eftermiddagsdvala.

Det är så jobbigt att vara i Norrland.
NOT.
Om det inte vore så att jag var en stadstjej som inte vill känna sig isolerad utan civilisation
hade jag flyttat hit. Och av ovanstående anledning ska vi en sväng till stan imorgon.
Man kan ju få ont i ryggen av allt slappande och andande.

Puss och hej

My babe and I

Detta inlägg skrivs ifrån min egen dator. Min nya, skinande vita dator.
För övrigt sitter jag på ett tåg just nu, och har precis klivit på i Nässjö.
Så här ser man ut i Nässjö...


Igår var det lilljulafton hemma på 25:an. Med tomtegröt och glögg, rim och paketöppning samt love actually.
Olivia var en stjärna. Hon hade handlat sina klappar själv på Ica Maxi. Pappa fick en superfin bok, fortsättningen på den han läser. (hur kunde hon veta det!!???) och mamma fick en såndär fin liten bok "om min mamma". Haha, vi höll på att dö när hon öppnar den och Oliven säger "Den är lättläst, mamma. Och många bilder!" som fortsättning på det stående interna skämtet om att mamma är den som är minst smart i familjen.

Sen var nog alla Olivias veckopengar slut, för jag och Sofia fick varsin badanka. Min heter Big Ben och ska vara min vän i den stora staden. Som tur är väger han nada.

Nu känner jag att jag är för närsynt för det här och för övrigt har jag inte riktigt lärt min anpassa fingrarna efter det lilla tangetbordet. Min dator är ju nästan det sötaste jag sett.

Och hörrödu Anonym, jag kan ju inte svara om jag inte vet vem du är, haha.

Snön, vänta på mig.

Det kommer gå bra det här...

Andrea efter att ha pratat en stund med eventuell engelsk arbetsgivare.
- Yes, thank you, hej då!
 
Ehm...

"Hej då", frågetecken utropstecken?!?!

Camebridgeexamen kändes helt plötsligt väldigt långt borta, haha. London here I come.

Jag har för övrigt skickat iväg tre arbetssökarmail idag, känns inte helt fel alls.

Nu har jag ätit lunch och avnuter nu kaffe med baristamjölk i, en FÄRSK ekologisk dadel som en snäll kund skänkt. Den stoppade jag in en bit mörk choklad i så nu är jag in heaven.

Igår var det personalgalej som inte var så vidare värst livat. Mer juligt trevligt. Men det är inte fy skam det heller må jag säga. Blev avtackad och fick en fin blomma för mitt pain in the ass hårda arbete med personalpärmen.

Dessutom måste jag nämna min och Stinas fina kväll i onsdags. Vi lagade lax och färsk pasta med basilika samt en ruccolasallad med avokado. Till dessert blev det chokladpralinos med julkaffe.
VAD SKA JAG TA MIG TILL UTAN DIG I LONDON, STINA?!?!
Jag har redan nu börjat bearbeta mina abstinensbesvär.
Ni hör ju, dadlar och choklader och blommor och blader.

Det kommer bli tufft.
Men han "ångra sig" bor inte här.

Gym, jag är grym!

Sakta men säkert börjar jag nå mitt mål. Att hänga i den där ställningen och göra tio dips utan hjälp. När mina spinkiga armar började med denna övning behövde jag 10 plattor till hjälp. Nu är jag nere på 6. Skam den som ger sig.

Ikväll är det julkalas här på Hudoteket och nu ska jag jobba, tjo hej.


Ida, tack för det fantastiskt fina julkortet!



Blir man inte glad när man får en sån här påse i brevlådan?



I påsen låg en till liten påse fylld med väldoftande grejer.
Kanelstång, en ingefära bit, nejlika med mera.
Efter jag läst kortet insåg jag ju att det var ingredienserna
till glöggen!

Kolla in, allt är handskrivet!
(kanske inte det nedan dock...)



Ida, tack tack tack!
Denna lilla påse ska få hänga med i resväskan
och sen ska den få ligga i min londonska garderob.
Den kan nog behöva lite väldoft=)

Så  ni som trodde att ni var lite snitsiga
och kan göra snygga grejer på daaatan
kan ju bara slänga er i väggen.

Bonden och Stina väntar, puss hej.

Tidigare inlägg
RSS 2.0