Det är den 17:e för sjutton!

Herre jisses, vad tiden går. Jag jobbar torsdag, fredag, lördag, åker till Norrlan på söndag, VAKUM EN VECKA, kommer hem den 29:e, nyår, födelsedagsfest den 3:e, släktfest den 6:e , 20-årsdag den 7:e och vips är det den 9:e och då flyttas det.

Bonde med Stina ikväll och julfest med jobbet imorgon. Lilljulafton på lördag, åh vad jag älskar planering och uppbokning!

Igår var Sarah hemma hos mig och vi fixade och trixade. Mitt i alltihopa kommer Olivia in och skriker, "Andrea, du har fått en luktpåse i paket på posten, men jag har öppnat den åt dig!!"

-NEJ, FÖR I HELVETE!, skriker jag.
Så fort jag såg en en liten lapp med frimärken på i ögonvrån, visste jag direkt vad det var för något.
Årets brevlådehappening.
Som är en ära att få och en upplevelse att öppna.

Idas julkort hade anlänt.

Vem?

Vem är människan som lagt in denna
http://www.youtube.com/watch?v=MqO1b-5RsAs&feature=related länk som kommentar?

Bra där Anonym. Bra där.

På botten av en tekokare



Idag råkar det vara en såndär dag.
Man vaknar och huvudet surrar precis
som det brukar göra sekunderna innan man svimmar.
I öronen susar det i vanlig ordning lite värre
bara för att man hade hörlurar på sig igår.
Det är varmt ute fast det ska vara kallt,
det är ju december. Youghurten är slut, och
alla bananer är gröna.
Mamma har gått och köpt sig ett par nya
skinnhandskar fast hon ska få det
av mig i juklapp.

Fast mest av allt är jag arg.
Jag vill helst bara sätta mig
på botten av en tekokare och
gömma mig, och när du kommer
och gör mig sällskap ska jag krypa
ut, hälla i vatten, och sätta i kontakten.

Fuck you right back.

"Vad är en trekant?"

...frågar Olivia idag efter att ha kollat på kanal 5:s skamlösa reklam.

Jag tittar nervöst på pappa för att han ska ta sitt faderliga ansvar. But nothing.

A: Jaaa du...Det vet du väl. En triangel?
O: Nä Andrea, de sa ju såhär på tevä "Skulle du vilja ha en trekant utan din flickvän?"

Hon ställer sig sedan med armarna i kors och stirrar på mig som om jag är dum i hududet som tror att hon är detsamma.

Sofia försöker: Men Olivia, asså de frågar ju om han vill stå med två andra människor som i en trekant utan sin tjej? Ja, han kanske känner sig ensam med två främlingar.

Olivia suckar djupt och lägger pannan i djupa veck. Innan hon går ner för att läsa Bilbo mumlar hon.

"Asså orka...Jag fattar inte."

Tredje advent- 26 dagar kvar.

Som sagt, det är den tredje advent och vad mer kan man förvänta sig av ett snösnålt småland, det smälter.
Pappa sitter i soffan och kollar på skidsport och drömmer på Jämtland. Farmor ringde nyss och berättade att det var så fint däruppe nu och att det ser ut som ett julkort från deras altan. Isen ligger tjock på Storsjön.

Jag är färdig med alla julklappar och det kliar i fingrarna på mig, jag vill ju så gäna att de ska ligga under granen. Inte för att det är fint, utan för att de helt enkelt får plats i min lilla bunker som idag ska rensas på skit som ej ska med till Londonlyan. Det som ska med stannar inne, det som lämnas åker in i en resväska och ut i boden. Mitt liv som hemmaboende hamster är snart slut, London ligger snart vid mina fötter. And I can´t wait.

26 dagar kvar.
Dagens ord: Slush= Slask, töväder.


By the way har pundet sjunkit. Thohej.

Torsdag


Club Caj i goda vänners lag, jag har fortfarande kramp i vaden
efter högklackat. Det måste bli mer av en vana det där.

Jessica, Hillevi och Stina var kvällens ladies.
Kinamat i Stinas lägenhet med saftvin och
salta nötter. Taxi dit och taxi hem, vem är jag
att klaga på kramp? Wimp.

Fredag



Julbak för hela slanten. Lussebullar, ischoklad, cornflakeskakor,
tryffel. Ellinor var bakis så hon fick uppdraget smoothie.
Oservera Ida i det fina förklädet, och det matchande greppet
kring bunken. Don´t you just love it?



Jag hade fullt upp med mönsterpassning.



Finns det vilja, finns det plats.



Voila!

Lördag



De ser ju himla oskyldiga ut...



Men icke. Här går de till attack.

Nu är jag trött, puss hej.

Rosor på kinden och solsken i blick

Lördag. Klockan är 20.18 och vad gör jag? Sitter och g´ömmer mig på Sofias rum och räknar minuter. Jag hade sett gram emot en lugn kväll i soffan med mina nya böcker och nybakta lussebullar. Men icke. Olivia har blivit stor och barnkalas pågår inte längre mellan 14 & 16, utan mellan 18 & 21. Femton sockerchockade jultomtar sitter i mitt vardagsrum och har musiktävling. De tippade in när jag precis lagt mig i mitt varma bad. Då lekte de tycligen kurragömma och skulle in och gömma sig i torkskåpet.

Men bada ifred kanske är överskattat?

Imorron kommer ett roligt inlägg med bilder från torsdagens utgång, fredagens julpaksorgie och självklart på de små tomtfanskapen.

Men just nu ska jag vara en bitterfitta med min syrra vars stora kärlekt (ja tydligen!) åkt till USA i tre veckor.
Glass och SATC, yes please.

Sängsällskap



När jag lyssnar på den här låten får jag en härlig känsla av Junedals luciatåg.
Att efter en helvaken natt med lussebio, sova en timma en baden baden stol på jobbet
för att sedan sätta på sig tomteutstylseln dansa(till ovan) inför några hundra pers.
Sen på med glittret i ett huj, alla stämmor på plats, himmel jag får gåshud när jag
tänker på det.
OCH I ÅR FÅR JAG INTE VARA MED.
Pain. Får kolla med Olivia om hon vill lussa med mig.

Ikväll kommer sängsällskapet Jessica och möter upp mig och Stina för utgång.
På en TORSDAG?!
Jaja, idag är det fest.

Gymvalkar och Greys

Nu är dom där igen. Gymvalkarna. Och det gör ont som in i bengt varje gång man ska ta tag i ett sånt där läskigt metallhandtag. No pain, no gain. Men idag var det värt det. När jag som bäst ligger i plankan och typ dör ser jag något intressant i ögonvrån. Tror nog att det var det snyggaste som vandrat på Friskis svettiga parkett. Alltså ett värt gymmande idag.

Ikväll vankas det eventuellt ett luciafirande, får se om mina öron orkar med falksång från ett gäng småkids, och så får vi se om mitt samvete klarar av att inte gå. Hur det än blir vankas det Greys hemma hos FIna Stina i hennes nya, fina lägenhet. Den är så fin så man knappast vill åka dit för då får man ångest över att man själv ska tränga in sig i ett delat boende i utkanten av London.

(och med "man" menar jag "jag"...)


30 dagar kvar
Dagens ord:  Anguish= ångest


One month to go...

Nu har nedräkningen börjat mina vänner.



Festlig söndag

Idag är det söndag. Sov till halv tio vilket aldrig händer. Men inatt sov Degen hos Drömmen vilket innebar att hennes nya törnrosa säng var ledig. Tack Tack.

Det är en extra festlig söndag idag. Pappa ska laga soppa. Festlig kantarellsoppa.


Han var på torget igår och köpte de fiiiinaste ingredienserna.


Susanne, du är också bjuden!

Pah, ha, vilket skämt. Jag hittade denna långt in under skafferiet.
Att vi har ätit sånt här! Tillsammans med påsbearneise, potatiskroketter
och ibland när jag och mamma skulle festa till det,
ja då blev det crêpes i micron med hyvlad, smällt ost på.
Delikat!


Kvällen igår hos Ludde var himla mysig. Han är ju kungen av att mysa till det i lägenheten.
Flera sorters glögg och pepparkaka med brie och mögelost. Yum. Digital brasa och julmusik.
Det var mysigt ända tills Jill Jonsson var på tal och någon kläckte:
" Hon är typ en lyckad Carola"
Då kände jag att stämmingen blev liiite tryckt.
Snacka skit om Carola på jul är ju som att svära i kyrkan.
Jag var tvungen att välja sida.

Jag åkte hem.
Nu ropar pappa  att det är dags för dags för datorutflykt, oh my, pappa åker frivilligt till A6.
Bäst att skynda sig så han inte återfår sitt sunda förnuft.

Later.

P-kort

Presentkort. Årets julklapp- En upplevelse.
Det har med andra ord vart mycket att göra denna dagen.

Nu har jag precis målat naglarna i datorprovar färg. Jag och far ska nämligen åka och klämma på min julklapp imorrgon, det vill säga, jag ska följa med och peka. Dator till moi, merci.

Inatt drömde jag en hel drös med konstiga saker.  Med människor som helst inte ska vara med där.
Separationsångest, flyttskräck eller bara mitt undermedvetna som talar? Suck.

Det blev inte film hos hille, det blev glögg hos ludde. Nu drar jag, på återseende.


Fredagsfix

Ah! Äntligen ska jag få en ledig stund. Jag får skylla mig själv, vill man tjäna pengar så vill man, men fy fasen vad gött med en ledig eftermiddag.

Imorse tog jag passfoto. Hur lyckas man alltid bli sådär blevful på sånna kort?? Sen klippte de av mig håret med, thanks.
Så nu ska jag ut på stan och fixelifixa med julklappar. Vi ska ju åka til Jämtland över jul och dit släpar man inte med sig en massa paket, så vi ska ha lilljulafton hemma den 19:e. Olivia blev så ledsen när hon hörde detta så hon skrev ett brev till tomten himself.

Adresserat till "Nårdpolen"
"hej! tomten. Jag är en tjej på nio år.
Jag och min familj ska till vår farmor över jul och nyår. Och vi kan inte ta med oss julklapparna. Så vi ska ha lilla julaftån och tomten kommer bara på julaftån. Så snälla söta tomten kom till oss jag skulle bli så glad då / hälsnigar olivia olofsson carlundiusväg25 PS tyvär har vi ingen skårrsten"

Jaaa...Avsaknaden av denna lilla dam när jag är i london kommer resultera i mindre skrattmagmuskler, och mindre tårar. Skruttan.
 
Mamma är i Stockholm så jag tänkte ta tillfället i akt att vara hemma och käka pappas ungspannkaka.
Men först ska jag shoppa, gymma och gå på danspasset.
Och sen ska jag nog ta mig ett bad...

Imorrn blir det Sex and the City filmen hemma hos Hille. Fast det vet hon inte ännu. Vem tycker inte om överraskningar?

Livat hos Ludde i Lördags



Men först var det julbord på stora hotellet med jobbet.
Ny attraktion för i år var Knut, allas vår svärmorsdröm
och brother in law. Degen och Drömmen var sötare än
både knäcken och musten ihop. Och mitt emot satt jag
och var så glad för deras skull.

Snuttegull...

När jag ätit färdigt mina ägg och min kalkon (hatar julbord, påskbord, midsommarbord...), länsade jag dessertbordet
och åkte vidare till ännu ett party. Med lite mer lajbans.



Ludde bjöd på inflyttnings/födelsedagsfest.
Oh my, det var skoj.
Jossan som jobbat som bartender i Barca
delade med sig av sina färdigheter och bjöd
på shot. Och det var gott.
(nähääpp, nu kunde jag inte lägga upp fler bilder för Degens dator far fått mjöl i hjärnkontoret. Fuck.)

Sen blev det Club Enkelt för hela slanten.
Jag brukar vara lite negativ till det, men jag vlev minsann överraskad denna gång.
Slapp köa, det var mycket folk, och många av dem kände jag faktiskt. 
Dj:n vekade ha fått 90-talssjukan så det dansades loss till Mr Vain remixer, I like! 

I söndgs kläddes granen, Olivia hade bestämt att det skulle vara en modääärn gran i år.
Finally! Bye bye, fucking ugly smällkarameller.


Igår var vi på Anna-Gretas för pappa fyllde...år.

Nu orkar jag inte sammanfatta mer, jag måste blogga oftare,
har som sagt inte lärt mig det där med att less is more.

More is Me helt enkelt.


For the record...

...Jag brukar inte klaga på att jag är trött. Antingen är jag trött för att jag är stressad, och det är för att jag har haft mycket för mig och det är ju roligt. Eller så är jag trött för att jag har kört mitt asjobbiga konditionspass på gymmet, som inte är sådär normal-svenne-halvjobbig-för-trötta-och-utråkade-småbarnsmammor-eller-för-sånna-som-kommer-i-grupp-och-står-och-hänger-90%-av tiden. Inte så jobbigt. Utan asjobbigt. Nu snackar vi svettrinnarjobbigt.

Jag brukar som sagt inte klaga. Och det ska jag inte göra nu heller. Jag ska bara framföra att jag är trött så i bengt.
Idag har jag lyckats med följande
- Vara i webbshopen en timma innan öppning, och det tycker jag är himla skoj.Check.
- Montera upp ett mastodont makeup-ställ som bestod av fem olika kartonger, där det i varje kartong låg en intruktionsbok på fem sidor,  in advanced english (Och äntligen fick praktikanten något att göra). Check.
- Fixa linser för ett halvår, försäkringar för ett halvår, meduciner och icakort(allt detta på lunchen, jaaatack). Check.
- Och efter sent jobb stack jag och min snart färdigjästa deg till syster till gymmet och körde det välkända passet.Se ovan. Check.

Ja och sen en annan sak.
Carola behöver skaffa sig en ny stylist. Och hänga sin gamla.
Just för the record.



Igår var jag hemma på middag och MysHille.
Det var Evelina, Hille, Ida, Sarah och jag som
göttade oss i en delicat pastarätt med pinje&kiwisallad
samt vaniljglögg och vin. Och en massa tjöt i vanlig ordning.

Det är bara något speciellt med att komma hem till Hillevi.
Man blir filbunkelugn(speciellt min mage,eftersom det alltid
finns mat, i detta hushåll. Och mjölk till kaffet, icke att förglömma),
man blir på bra humör, och helst av allt vill man bara flytta
in och bli adopterad av Hille. Men än så länge får man nöja sig med
koalabesök någon gång ibland;)





Imorrn är det jobb, julbord och sen inflyttningspartaj.
Med Ludde blir det livat.
Puss och  hej.

Hurtbullen som aldrig är sjuk...

...blev igår sjuk. På eftermiddagen kom det som en våg. Illamående, kallsvettande, magont och sprängade huvudvärk. Tack och hej, fick åka tidigare från jobbet och däckade i sängen klockan 18.00. Mamma väckte mig klockan 23 och sa bestämt att jag skulle äta en banan så min mage (som alltid är välfylld, haha) inte får en chock. Tack.

Idag samma feeling. Men mamsen har nog diagnostiserat min sjukdom. Kaffeabstinens. Jag har inte druckit kaffe på tre dagar och detta är just varför. Man ska väl för tusan inte bli sjuk bara för att min inte har tillgång till kaffe.

Så nu är det bara att härda ut tills kroppen har vant sig. Eller så tar jag en kopp vid lunch. Jag får se.

Jag har förresten inte tid att vara sjuk. Idag kommer det massa varor, och det har vart löning, jag ska luncha med  min älskade väl Stina som jag knappt kommer ihåg hur hon ser ut för jag har ju inte sett henne på jättelänge.

GAH.

Men en positiv sak har kommit ur detta. Fick inte träna för chefen så då hade jag ju tid att ringa länsförsäkringar och fixa skydd för min utlandsvistelse.
Hon: Ska du utvandra?
Jag: Ehm...va?
Hon: Ja, utvandra?

Whatta fack, det vet väl inte jag, det frågar man väl inte en människa med reseångest. UTVANDRA? Hör ni hur läbbigt det låter? Det låter som att jag ska till ett kalt land där det bara finns hyddor att bo i och rutten potatis att äta. Och så får man gå klädd i säckväv. Mjölk i kaffet är bara att glömma.

Det är därför jag vänjer av mig för övrigt.

Nä nu ska jag till jobbet och le och vara glad. Till min hjälp har  jag den här bilden. Sofia förlåt, men jag skrattar så jag dör.


Den sjuka hurtbullen är också lättroad.
Tack Sofia.

Jag har kramp.

... Och inte vilken kram som helst. Andrea Olofsson har skrivkramp. Whaaaata faaaakk. Innan när man gick i skolan kom alltid orden som ett porlande vattenfall och jag var tamigsjutton expert på krångliga adjektiv,adverb och alliterationer.

Men nu. Icke. Inte ett tecken kommer utan kamp.
And therefore- skrivkramp.

Jag skriver mina CV:n. Med betoning på MINA, as in flera. För om jag i London söker ett caféjobb skiter de väl fullständigt i hur duktig jag är inom skönhetsbranchen. Och vise versa.

Inatt låg jag och vände och vred på min i oändlighet. Ångest tror jag det kallas. Jag kom på en massa engelska grejer jag inte kan, typ skillnaden mellan "vikt, väga, våg" och att jag aldrig lär mig skillnaden mellan "where" och "were", jag har ju alltid gissat och det har ju gått vägen men det kanske är för att Björn insåg att jag hopplöst felprogrammerad och förbisåg detta.

ÅNGEST ÅNGEST ÅNGEST.



Idag har jag minsann hållt mig sysselsatt för att slippa ångest. Jag har:
- Rostat müsli
- Spänt mig på gymmet
- Promenerat (i en kvart, sen gav jag upp, det var förjääävla kallt)
- Tillsammans med Sofia lekt i studion med pappas nya blixtutrustning.
(Andrea hittar en fläkt, Andreas barndomsidol var Carola Almighty. I say no more)
- Fixat representativ bild till CV:t. (jag har alltid hört att engelsmän är svaga för fläktar...)

Och nu sitter jag här med the kramp och får damp. Tror det får vara nog nu, snart börjar ju faktikst "Gossip Girl", och det är ju hopplöst bra och han är ju fruktansvärt snygg(jag säger han, för det finns ju flera). Synd att Sofia har skaffat pojvän, nu har jag ingen att yla i soffan med. Får be mamma.

Imorron ska jag med min vän Suss på studiebesök på Persgården på Visingsö. Lovely.

Puss och hej.

Hård dag i burren

Idag har det gått undan i butiken. Annso var ledig och en annan var sjuk så det var me, myself and I samt alla fiiina kunder som vill prova Bare Minerals. Men jag hade gett mig den på att Julstjärnonrna skulle vara på plats på måndag så fram med stegen när det var lugnt. Och när jag stod där på två meters höjd med fiskelinan slingrandes kommer det en kund. Trevligt. Ner och köra ett race. Upp igen. Tappar stjärnjäveln precis när man fått till rätt höjd och får vingla ner, vinglar upp igen och då hör jag långt borta, "Jag skulle vilja köpa presentkort...Ja, då är det Andrea i butiken som hjälper er". F U C K. Ner igen, racet, upp, Nähäänää, då är fiskelinan borta. Ner, upptäcker att den sista (av FEM) stjärnor har blivit amputerad på en arm, får skicka praktikanten att byta stjärnan, krälar på golvet för att hitta fisklinefanskapet....

Halv sju satt alla fem på plats. Så imorgon ska skimmras och shoppas. För bövelen.

Efter jobbet tog jag en långfika med Jessica. (På Wayenes hängde de upp stjärnor. Med MÅTTSTOCK. Pah. Hört talas om ögonmått??) Mysiga Jessica. När det vankas juletider tänker man extra mycket på Jessica (men inte på hennes födelsedag tydligen, jag skäms ihjäl, Allihopa, Jessica har fyllt år, grattis och hurra!) för förra året vid den här tiden var vi ju på praktik i Stockholm. Vi planerade in en favorit i repris av vårt julbak förra året, men frågan är om något kan slå det?

Eller vad säger du,Jess?

Remembah, Remembah, Remebah...

Pepparkaksbak med glögg, allsång och inskolning av barn i snuskvärlden.


Somliga kakor var svårare än andra att få upp på plåten. And the war was on...


Alla medel var tillåtna. Eller rättare sagt, alla medel togs till. Av mig.


Till slut fick jag upp Pippi på plåtfanskapet och lyckan var gjord.
Hör och häpna, hon överlevde även ungnen.
Då blev Jessica avundsjuk och gick loss med kristyren, satte bröst på stackars
 Pippi som snabbt fick namnet Picasso.


Så Jessica. Den 14:e är det paybacktime så fett.

Imorgon blir det som sagt mer jobb, men jag ska inte jobba, den 9:e januari står jag ju utan jobb för första gången på åtta år. Sen blir det utgång med gamla galoscher blandat med nya ansikten. Och sånna har väl ingen dött av?

På återseende.

Smart.

Jag har gymvalkar i händerna. Men jag känner att musklerna är på väg...

Smart sagt av Ekonomi-Anette om min flytt:
- Man är inte modig om man inte är rädd...

....
....
...

Skönaste snubben...

..såg jag på gymmet idag. Eller sett honom har jag ju gjort innan, han är alltid där, men idag var han extra skön. Han kommer inskuttande med Ipodlurarna hårt intryckta i öronen och tajt, för kort linne i vanlig ordning. Studsar (alltså verkligen hoppar) fram till speglarna och kör någon slags uppvärmningsdans. Jag höll på att gå sönder borta på min maskin. Vid ett tillfälle gjorde han tillochmed en pose med ett victory tecken på sne vid ögonen sådär.

Måste jag tillägga att han mimade också?
Du gjorde min dag, tack!

Min syrra har skaffat pojkvän så ikväll kan jag pilla lite med mina Londonpapper. Ladda Ipoden med lite ny musik. Undrar vad jag skulle ha för låt om jag skulle köra uppvärmningsdans à la killen med för litet linne. Haha, jo, jag skulle haft "I´m to sexy..." och gjort min och Sofias specialdans till. (eller egentligen är det Vänner-Chandlers dans, men Sofia har ju lite mer bakdel än vad han har så hon får till en liten extra krydda, haha) 

Skriva var det.
Later

Helkväll med Hillevi


Jag  tar visst bara foton när det är student... Och jag har pluggat foto i tre år.

När man kommer hem till Hillevi är det inte någon halvgrå lägenhet man möts av med ett kylskåp som bara har kokosmjölk och gammalt flytande margarin att bjuda på.
Nänänä.
När man kommer hem till Hille är det ljus tända i hela lägenheten, en ny singer/songwriter
flyter ur högtalarna och laxen står i ungen.
Ikväll åt vi ungsbakad lax, bulgursallad med äpple, avokado och cashewnötter samt kryddig turkiskyougjurtsås.
Och till myset i soffan blev det te med årets första pepparkaka.

Behöver jag säga att det var en kväll i min smak?
Hillevi är min "bo-ensam-förebild".
Och en speciell pärla i mitt hjärta, gullepaddan.
En tanke slog mig idag...Hoppas de äter mat i London. För det är ju jäkligt gott.

Nu ska jag måla naglarna för man kan inte sälja nagellack utan att använda det själv och..fyvadjagintevillgöradetförjagärtröttochdåmåstejagväntapåattdettorkarochdåkanjagjuförfasenalrigfågåochläggamig.

Puss hej

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0