Andrea

...och hans specialkurer. Maneterna hjälpte inte, så återigen måste jag inse att jag inte tål sol. MEN JAG GILLAR JU SOL. Så nu ligger jag i ett skuggigt hörn av trädgården och det ända som sticker fram tja...ändan och neråt. Maha. Men Stina, jag har iallafall inte burka den här gången...
Jaja, det kunde ju vart värre, man kan ju vara allergisk mot jordgubbar eller nybakat bröd eller glass eller....hua...banan. What a nightmare.

Dagarna går fort och imorron är det dags att åka hem. Idag har blekfisarna, jag och suss, gått på den dagliga prommen, åkt och handlat och återigen lagat apgod lunch.  Allt vi har ätit den här veckan har varit helt brill. (ja, det är en ny förkortning, man kan ej få för många av sådana...)

Nu är det dock lugnt i luckan som sagt, familjen Dalsätt är ute på egen utflykt, Suss letar efter mjukglass kan tänkas. Min familj är på stranden, så när som på Sofia som har parkerat sin inoljade Ayia Napa bruna bakdel på altanen. Fjälla snart, for fuck sake....

Nu ska jag snart återgå till min bok. Dock är jag på upphällningen, i ett läge där man inte vill sluta, men vill heller inte att den ska ta slut.

Flickor, och övriga träffade. Längtar efter er, på söndag är jag redo häng. Big time.

Nedan följer låten som man kan säga har blivit denna veckans soundtrack. Wonder why...