Oväntat? Ja. Tråkigt? Nej. Men lite läskigt är det...
Framtiden som jag har väntat på står inför dörren och vad fasen ska man göra?
Go with the flow, for fuck sake.
Min syrra fyller nio år imorgon. Nio år, det är helt sjukt. Hon är ju min lilla lilla lilla bäbis. Skamlös reklam igen för min syster. Många kameler vill jag ha för henne vill jag lova...
Det var tider det... När hon hade hår som sockervadd och ett gott inre bestrött av kulörta bolibompakulor.
Nu vill hon bli emo, tycker jag att jag är tiiiip det töntigaste hon vet, och kan numera bokstavera pucko tätt i samband med mitt namn. Och man kan verkligen vilja sälja henne billigt ibland(oftast faktiskt) när hon tar sats och skriker i falsett rätt in i mina arma tinnitusöron. Eller när hon bakar negerbollar samma dag som diskmaskinen blir trasig och tror att jag inte fattar att hon bakat och käkat upp en hel deg själv. Och vägrar diska. Eller när Sofias nya pojkvän kommer på besök och hon säger " Sofia tyckte inte alls att du var snigg (hon kan som sagt inte säga Y) i början. Det kom sen".
Men hur billig hon än kan vara så älskar jag henne, och speciellt mycket när hon väcker mig klockan fyra på natten genom att stå och stirra på mig vid sängkanten så jag vaknar för att sedan knöla in sina iskalla minitår mellan mina lår.
Olivia Denise Olofsson, grattis!
Jag är världens största hönssyrra, I know.
Kommentarer
Postat av: Ida
Hon är sööööt! Hälsa henne grattis från mig! Du ska med på passet någongång, det är ashurtigt. Puss!
Postat av: "Syra/sirra(=syrra) nummer 2"
Ååååh, de första bilderna... Those were the the days. Suck.
Nää, nu ska jag inte vara elak här. Hon har fortfarande sina bolibompakule-stunder. Även fast den ang. pojkvännen kanske inte var en av dem... Morr.
Trackback
